Den 6 juni Sveriges nationaldag.

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung och grunden
lades för den självständiga svenska nationalstaten.
Den 6 juni antogs 1809 års regeringsform,
 som fastslog de medborgerliga rättigheterna
med bl.a. tryck-, religions- och yttrandefriheten.
 
Enligt legenden tillkom den Svenska flaggan då Erik
den helige såg ett gult kors på den blå himlen
under sitt korståg i Finland  1157.

1275 Folkungaättens vapen i blått och guld,
blev kungavapen för Magnus Ladulås
.

1364 Kung Albrekt av Mecklenburg
fastställer Sveriges riksvapen
.


 

1448 Karl VIII sammanfogar kunga och riksvapnet till
ett riksvapen
med ett kors i mitten. Detta
kan vara upphovet till dagens svenska flagga.

1569 Johan III fastslår att "ett gult kors skall alltid
föras i Sveriges flaggor..."


1663 Svenska flaggans utformning (blå med gult kors)
blir officiellt fastlagd i 1663 års flagglag. Den tretungade
varianten blev "vår och rikets flagga".

Den första festen för svenska flaggan hölls på Skansen 1893.
Flaggfester hölls i hela Sverige den 6 juni 1916
till tonerna av K G Ossian Nilssons dikt
”Sveriges flagga”, tonsatt av Hugo Alfvén.

-----------------------------------
Flamma stolt mot dunkla skyar,
likt en glimt av sommarens sol
över Sveriges skogar, berg och byar,
över vatten av viol.
Du som sjunger, när du bredes,
som vår gamla lyckas tolk:
solen lyser! Solen lyser!

Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.
Flamma högt, vårt kärlekstecken,
värm oss, när det blåser kallt!
Stråla ur de blåa vecken,
kärlek mera stark än allt!
Sveriges flagga, Sveriges ära,
fornklenod och framtidstolk.
Gud är med oss, Gud är med oss
Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

Svenska flaggans dag blev Sveriges nationaldag 1983.
Sveriges nationaldag blev allmän helgdag 2005.
 

 Visste du att...

...  Sveriges flagga är en av världens äldsta

... en flaggnörd kallas vexillologist

...under den svensknorska unionen hade Sverige och Norge
 en gemensam unionsflagga, som i den översta fyrkanten
närmast flaggstången hade fält i de svenska färgerna.

 Norrmännen hatade flaggan
 och i Sverige kallades den för "sillsalaten".

...1906 blev standardflaggan rektangulär
– tidigare hade den varit tretungad.

...om Sverige hamnar i krig ska den
 tretungade örlogsflaggan vara hissad hela natten.

...romarna var först med att använda tygflaggor.

...de nordiska korsflaggorna härstammar från korsriddarna.


       Proportionerna på Sveriges flagga

”Du gamla du fria” är som alla vet Sveriges nationalsång.
  Texten skrevs 1884 av Västmanlänningen Richard Dybeck
till den västmanländska folkmelodin
 ”Så rider jag mig över tolvmilan skog”.
 

Du gamla, du friska, du fjällhöga nord
  
Du tysta, du glädjerika sköna
  
Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord,
  
Din sol, din himmel, dina ängder gröna.
Din sol, din himmel, dina ängder grön
a.
  
  
Du tronar på minnen från fornstora dar,
  
då äradt ditt namn flög öfver jorden.
  
Jag vet att du är och du blir, hvad du var
Ack
, jag vill lefva, jag vill dö i Norden!

Ur Eggelings Sångbok från 1905.

År 1910 skrev Louise Ahlén ytterligare två verser.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.
din fana, högt den bragderika bära.

 Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

 

Hopvikning av flagga.

Flaggan skall hopvikas av två till fyra man.

Svensk flagga  skall hopvikas så att
det färdiga flaggpaketet endast visar
flaggans blå färg.

Hopvikningen skall förövas så att sidorna
viks samtidigt och i rätt ordning

 

 

        
                Västmanland           Västergötland            Västerbotten             Värmland                   Uppland             Södermanland

         
                       Småland                         Skåne                  Östergötland                    Öland                         Närke                        Medelpad

         
                      Lappland                      Jämtland                    Härjedalen                 Hälsingland                  Halland                     Gotland

           
                      Gästrikland                   Dalsland                      Dalarna                      Bohuslän                     Blekinge                Ångermanland

 

Länsbokstäver.

A- Stockholms stad
B- Stockholms län
C- Uppsala län
D- Södermanlands län
E- Östergötlands län
F- Jönköpings län
G- Kronobergs län
H
- Kalmar län
I- Gotlands län
K- Blekinge län
L- Kristianstads län
M- Malmöhus län
N- Hallands län
O- Göteborgs och Bohus län
P- Älvsborgs län
R- Skaraborgs län
S- Värmlands län
T-  Örebro län
U- Västmanlands län
W- Kopparbergs län
X- Gävleborgs län
Y- Västernorrlands län
Z- Jämtlands län
AC- Västerbottens län
BD- Norrbottens län

 

Landskapssymboler.

  

 Landskap

 Svamp

 Djur

 Fisk

Sten

 Blekinge  Jätteticka  Ekoxe  Torsk  Kustgnejs
 Bohuslän  Ängsvaxskivling  Knubbsäl  Makrill  Bohusgranit
 Dalarna  Sandsopp  Bergsuv  Elritsa  Dalaporfyr
 Dalsland  Smörsopp  Korp  Hornsimpa  Kvartsit
 Gotland  Jordstjärna  Igelkott  Piggvar  Hoburgkalksten
 Gästrikland  Fjällig taggsvamp  Tjäder  Strömming  Gävlesandsten
 Halland  Blodsopp  Lax  Lax Charnockit
 Hälsingland  Blek taggsvamp  Lodjur  Id  Dellenit
 Härjedalen  Gulkremla  Björn  Harr  Ögongnejs
 Jämtland  Blodriska  Älg  Öring  Täljsten
 Lappland  Tegelsopp  Fjällräv  Röding  Apatitjärnmalm
 Medelpad  Fårticka  Skogshare  Abborre  Alnöit
 Norrbotten  Stenmurkla  Lavskrika  Siklöja  Gabbro
 Närke  Stolt fjällskivling  Hasselmus  Benlöja  Dolomitmarmor
 Skåne  Ängschampinjon  Kronhjort  Ål  Flinta
 Småland  Koralltaggsvamp  Utter  Mal  Röd Växjögranit
 Södermanland  Svart trumpetsvamp  Fiskgjuse  Braxen  Granatådergnejs
 Uppland  Karl Johan  Havsörn  Asp  Hälleflinta
 Värmland  Sotvaxskivling  Varg  Nors  Kvanitkvartsit
 Västerbotten  Rynkad tofsskivling  Storspov  Flodnejonöga  Kopparkismalm
 Västergötland  Scharlakansröd
 vaxskivling
 Trana  Lake  Platådiabas
 Västmanland  Trattkantarell  Rådjur  Gös  Kvartsbandad
blodstensmalm
 Ångermanland  Sillkremla  Bäver  Sik  Nordingrå granit
 Öland  Vårmusseron  Näktergal  Skrubbskädda  Ortockerkalksten
 Östergötland  Kantkremla  Knölsvan  Gädda  Kålmårdsmarmor

 

 Landskap

 Fågel

 Mossa

 Mineral

 Blomma

 Insekt

 Blekinge  Nötväcka  Blåmossa Magnesium  Ek  Ekoxe
 Bohuslän  Strandskata  Vaxmossa  Klor  Kaprifol  Myskbock
 Dalarna Berguv Smal näckmossa  Koppar  Ängsklocka  Violettkantad
 guldvinge
 Dalsland  Korp  Stor revmossa  Kiser  Förgätmigej  Aspfjäril
 Gotland  Halsbands
 flugsnappare
Kalkkammossa  Kalcium  Murgröna  Riddar
 skinnbagge
 Gästrikland  Storlom  Palmmossa  Krom  Liljekonvalj  Hagtornsfjäril
 Halland  Pilgrimsfalk  Skirmossa  Natrium  Ginst  Ollonborre
 Hälsingland  Slaguggla  Stor björnmossa  Nickel  Lin  Svavelgul höfjäril
 Härjedalen  Kungsörn  Skogslummermossa  Palladium  Mosippa  Fjällvickerblåvinge
 Jämtland  Hökuggla  Piprensarmossa  Syre  Brunkulla  Stormhattshumla
 Lappland  Blåhake  Bäcknicka  Silver  Fjällsippa  Högnordisk höfjäril
 Medelpad  Korsnäbb  Kammossa  Väte  Guckusko  Mnemosynefjäril
 Norrbotten  Sångsvan  Gul parasollmossa  Järn  Åkerbär  Praktsammetslöpare
 Närke  Gulsparv  Rosmossa  Zink  Gullviva  Vassmosaikslända
 Skåne  Glada  Skuggsprötmossa  Aluminium  Prästkrage  Bokskogslöpare
 Småland  Taltrast  Lysmossa  Kalium  Linnea  Bålgeting
 Södermanland  Fiskgjuse  Vågig praktmossa  Litium  Näckros  Strimlus
 Uppland  Havsörn  Aspfjädermossa  Yttrium  Kungsängslilja  Cinnoberbagge
 Värmland  Smålom  Kuddäppelmossa  Mangan  Skogsstjärna  Brun gräsfjäril
Västerbotten  Blå kärrhök  Rostvitmossa  Guld  KungKarls spira    Större svartbagge
 Västergötland  Trana  Gruskammossa  Uran  Ljung  Alkonblåvinge
 Västmanland  Tofsmes  Kranshakmossa  Kväve  Mistel  Boknätfjäril
 Ångermanland  Gråspett  Tät fransmossa  Kol  Styvmorsviol  Stor hornstekel
 Öland  Näktergal  Slät klockmossa  Jod Solvända  Rosenvingad gräshoppa
 Östergötland  Knölsvan  Vattenstjärna  Fosfor  Blåklint  Läderbagge

Källor: NE. VLT.Bonniers lexikon